Är det så att vi människor lider av ambiguitetsintolerans? Att vi ogillar att konfronteras med sådant som inte kan tolkas på ett entydigt sätt, framför allt när vi ska ta beslut? Inom ramen för årets forskarfredag den 27 november organiserar Humtank ett digitalt panelsamtal som handlar om ambivalens, tvivel och eftertanke som redskap för att…
Samhället behöver humanistiska kunskaper. Humaniora behöver nå ut i samhället. Därför utdelar tankesmedjan Humtank för sjätte året i rad Humtankpriset till akademiker eller institutioner som på ett förtjänstfullt sätt bidragit med viktiga humanioraperspektiv i samhällslivet. Årets pristagare är Kungliga Biblioteket, och så här lyder motiveringen: Kungliga Biblioteket (KB) har genom att öppna upp hela sitt…
Catharina Nyström Höög, professor i svenska vid Högskolan Dalarna, har tillsammans med kollegan Anders Björkvall, professor i svenska vid Örebro universitet, just avslutat ett forskningsprojekt om statliga myndigheters värdegrunder finansierat av Riksbankens jubileumsfond och bloggar här om sina reflektioner utifrån projektet. Värdegrundsarbete har debatterats av och till under 2000-talets första decennier. I flera fall då…
Evidens har blivit ett allt trendigare ord inom många sektorer. Det talas om evidensbaserat ledarskap, evidensbaserad personaladministration (HR), evidensbaserat lärande, ja, rent av om evidensbaserad politik. Men som med alla trender finns ett behov av reflektion, då det annars finns en risk att barnet kastas ut med badvattnet. I det följande anlägger idéhistorikern Kristian Petrov…
I vilka tider lever vi? Coronakrisen visar att vi lever i en kort och intensiv tid, men samtidigt också i en lång och närmast cirkulär tid. Vi letar tidsramar för att förstå pandemier, miljöproblem och demokratins kris. Staffan Bergwik, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet, menar att klämda mellan det korta och det långa bör…
Covid-19-pandemin skapar osäkerhet hos allmänheten och åsikterna om hur myndigheterna ska agera har varierat från kraftig kritik till hyllande. I spekulativ fiktion har epidemier och pandemier av olika slag varit ett av många teman under en längre tid. Genren kan uppvisa kusliga likheter med vår tid, menar barnlitteraturforskaren Helene Ehriander vid Linnéuniversitet och Humtanks Michael…
Sällan har ett samhälles civila beredskap varit så i fokus som nu. Ett samhälles krisberedskap, som under lång tid diskuterats som en teknisk budgetfråga har visat sig i högsta grad vara sammanflätad med ett lands politiska traditioner, kultur och historia. Denna veckas gästbloggare, Peter Bennesved, doktorand i idéhistoria reflekterar över Coronakrisens historiska kopplingar. Är det…
Tio år efter svininfluensan har vi en ny pandemi. Britta Lundgren professor emerita i etnologi diskuterar coronaviruset och Covid19 i relation till ett tidigare forskningsprojekt. Vilka verkligheter är vi nu beredda att se och vilka kan ges förståelse- och förklaringsvärde? Här har humanistisk forskning mycket att bidra med. Mer än någonsin befinner vi människor här…
Hur publicerar sig egentligen humanister och med vilka konsekvenser? Vad har publicering med humanioras värde att göra? Med anledning av en inställd konferens lyfter Humtanks Isak Hammar några reflektioner om det svenska humanistiska publiceringslandskapet. I dessa coronatider avbokas akademiska konferenser och workshops på löpande band. Ett exempel är en konferens om publicering som jag och…
Den pågående coronapandemin visar tydligt att den medicinska vetenskapen inte räcker till för att lösa krisen. Människan är socialt, historiskt och kulturellt förankrad vilket gör att förståelse för mänskligt handlade och kunskap om hur samhällen är politiskt och ekonomiskt organiserade är nödvändigt för att lösa stora samhällsproblem. Förhoppningsvis leder insikterna om behovet av flervetenskaplig kunskap…
Vilken roll spelar humaniora i universitetets helhet? Hur har värderingen av humanistisk forskning och undervisning sett ut historiskt? Varför har området så ofta fått spela rollen av utanförstående samhällskritisk instans? Thomas Karlsohn resonerar kring dessa frågor med utgångspunkt i ett klassiskt universitetspolitiskt debattinlägg som snart utkommer på svenska. Det finns en välkänd metafor för de…
Hur ser det egentligen ut med de humanistiska ämnena i den svenska skolan? Under 2020 har Humtank valt att koncentrera sig på just den frågan. Peter Degerman, Mittuniversitetets representant i tankesmedjan inleder med en reflektion om litteraturvetenskapens plats i gymnasieskolan. För att försvara humanistisk kunskapsbildning i svenskämnet bör de möjligheter som litteraturen erbjuder tas till…
Svenskt kvinnobiografiskt lexikon lanserades våren 2018 och samma år belönades Maria Sjöberg och Lisbeth Larsson med Humtankpriset för sitt arbete med att synliggöra kvinnor och deras insatser i svensk historieskrivning. Nu har ytterligare medel erhållits för att fortsätta detta viktiga arbete och Maria Sjöberg berättar i detta blogginlägg om det fortsatta arbetet. För ett och…
I kritiska diskussioner om pedagogisk fortbildning för universitetslärare dras gärna en skarp gräns mellan humaniora och pedagogik. Men ur ett historiskt perspektiv har de båda fälten något gemensamt. Det framhåller utbildningsfilosofen Gert J. J. Biesta, som betonar vikten av att diskussionen kring utbildning förblir knuten till en humanistisk tanketradition. Länge ansågs lärardugligheten på universiteten hänga…
På Humtanks blogg har det tidigare rapporterats om det framväxande forskningsfältet History of Humanities. I det här gästinlägget ger Hampus Östh Gustafsson en skildring av de diskussioner som nyligen fördes om fältets globala möjligheter och utmaningar vid en konferens i Kapstaden. Sydafrikas konfliktfyllda historia gav en särskild inramning och det visade sig snart att det…
Dagens offentliga diskussioner präglas ofta av tvärsäkerhet och experter förväntas förklara hur det verkligen ligger till. I de flesta stora frågor är det dock inte så enkelt. Det finns alltid ett ”å ena sidan” och ”å andra sidan”. Men hur förmedlar man eftertanke när det förväntas enkla svar? Det är viktigt att kunna tvivla…
Tankesmedjan Humtank tillsammans med Högskolan Dalarnas forskningsprofil Interkulturella Studier (ISTUD) inbjuder till en föreläsning om konsten att berätta med vetenskap med Magnus Linton, författare och journalist (Institutet för framtidsstudier). Vad som är bra är såklart subjektivt men oavsett om vi pratar avhandling, bredare sakprosaverk, tidningsessä, antologibidrag eller bara en vanlig anslagsansökan utmärks en levande text av ett antal saker –…
Symposium arrangerat av Vetenskapssocieteten i Lund, Humtank och LU Futura. Symposiet innehåller spaningar om morgondagens humaniora, diskuterar samtida och framtida perspektiv på humanioras samarbete med andra vetenskapsfält, samt om framtida scenarier kring mänsklig och artificiell intelligens. ANMÄLAN: Symposiet är öppet för alla och deltagandet utan kostnad. Anmälan sker till Blaženka Scheuer (blazenka.scheuer[at]ctr.lu.se senast den 27…