På FN:s klimatkonferens 2021 pågår förhandlingar om utsläppsrätter, klimatkostnader och utfasning av fossila bränslen, men för att hejda jordens uppvärmning krävs mer. Manifestet ”Accelerating Climate Action through the Power of Arts, Culture and Heritage” pekar på att konst och kultur behövs för att effektivt bekämpa klimatkrisen. Men hur kan kultur och humanistisk kunskap om kultur…
År 2019 genomfördes en omfattande alumnundersökning riktad till Lunds universitets humaniora- och teologistudenter. Undersökningen hade ett särskilt fokus på arbetsmarknad och arbetslivskoppling, men ställde även bredare frågor om humanistiska kompetenser och identitet. Resultaten presenterades och analyserades i rapporten Humanistisk kunskap och kompetens. I inslaget nedan samtalar Humtanks Lovisa Brännstedt med Isak Hammar, rapportförfattare och tidigare verksamhetsledare…
Klimatrörelsen Fridays for Future är inte bara ett politiskt fenomen som samhällsvetarna bör försöka förstå, utan den består också av en ung generation som brottas med frågor om världslig förändring. För att förstå rörelsens kreativa och existentiella uttryck behövs filosofiska, estetiska och retoriska perspektiv på barns aktörskap och deras berättelser om att växa upp i…
Den här veckan pågår Bokmässan som i år är i en hybridform med både digitalt material och samtal live på mässan. Humtank deltog under torsdagen på Forskartorget på plats i Göteborg med panelsamtalet ”Vilken uppgift ska humaniora ha i skolan?” som kommer att bli fritt tillgängligt i slutet på oktober. Redan nu kan man också ta…
Vi lever i en tid där klimatfrågan upptar alltmer av den offentliga debatten. Politiker diskuterar utsläppsrätter och alternativa energisystem medan naturvetenskapliga och teknologiskt inriktade forskare bygger gigantiska skärmar för att avskärma solljuset eller skapar tekniker som kan suga upp befintliga mängder koldioxid ur atmosfären. Emellertid är framtiden alltför viktig för att lämnas åt endast politiska…
Epidemier har fler dimensioner än de som direkt relaterar till kunskaper inom natur- och samhällsvetenskap. De berör också människan som kulturell och psykologisk varelse. Ett sätt detta kommer till uttryck på är i hur vi försöker begripliggöra och tolka infektionssjukdomar och deras förlopp och att det då finns en risk att de som uppfattas som…
Coronapandemin fick nutidsmänniskan att se sig själv i spegeln. Men vad var det hon såg? Kanske gick det upp för henne att medmänsklighet på ett märkligt sätt hade blivit en fråga om att isolera sig. Men ensamheten fick henne också att fundera djupare över vad det innebär att vara människa, och om människans relation till…
Den 1 juli tillträder Christer Nordlund som dekan för humanistiska fakulteten vid Umeå universitet. I detta inlägg blickar han tillbaka på fakultetens framväxt och resonerar om det både lockande och hopplösa med att detaljplanera akademisk verksamhet. Det var inte givet att Umeå universitet skulle ha en humanistisk fakultet. Anledningen till det var en oro för…
I filmen Footnote (He’arat Shulayim på hebreiska) från 2011 möter vi en far och hans son som båda har dedikerat sina liv åt att forska om Talmud. Det gemensamma intresset till trots lider deras relation sedan många år av en djup konflikt om hur forskningen ska gå till. Fadern är minutiös och har tillbringat sitt…
Folk som vill humaniora väl står inför en svår avvägning. I vad mån ska man, i det kvitter som omger vår samtid, framhålla områdets ogynnsamma villkor? I vilken utsträckning ska man snarare dra axlarna tillbaka, höja blicken, vädra optimismen? Denna strategiska avvägning präglar många sociala rörelser – man vill inte vill fastna i en ensidigt…
En återkommande kritik av humanistiska ämnen handlar om avsaknaden av den ”kritiska massan”. I de flesta fall riktad mot mindre lärosäten där de humanistiska ämnena har få anställda. Argument som att doktoranderna är för få, att det finns inte tillräckligt många handledare, att forskningsmiljön är för liten och liknande anförs. Förutom ökade ekonomiska resurser för…
Cornelia Andersson, Kristina Cekanovic och Linnea Karlsson är studenter vid Lunds universitet och är engagerade i frågor om humaniorautbildningen och humanioras roll i samhället. I detta blogginlägg skriver de om lärarledd tid och humanioras finansiering. “Jag är de studenter som ett lånekort fått, sitter här på UB men förstår inte nåt. Vad ska vi då…
Hade du inte möjlighet att delta i panelsamtalet Med tvivel och eftertanke genom krisen? Nu kan du lyssna på det här! Leif Runefelt och Beate Schirrmacher (båda Humtank) diskuterar med Kersti Forsberg (medieinstitutet Fojo) om konsten att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Hur man kan ge utrymme för tvivel, eftertanke och komplexa sammanhang – och ändå få genomslag?…
Universitet i Oslo har beslutat om en 10-årig strategi för humaniora som ska befordra både tvärvetenskaplighet och starka humanistiska discipliner. I en debattartikel i Morgenbladet redogör universitetets rektor Svein Stølen och dekanen för humanistisk fakultet Frode Helland för skälen bakom beslutet. De tar givetvis avstamp i vår samtid, som mer än någonsin förefaller behöva kunskaper…
Att humanistisk forskning och samverkan med civilsamhället är nödvändiga för att möta dagens samhällsutmaningar är något som ofta framhållits, bland annat av Humtank. I gästinlägget reflekterar Tomas Axelson, religionsvetare vid Högskolan Dalarna och verksamhetsledare för Interkulturellt utvecklingscentrum Dalarna (IKUD), över erfarenheter av forskning i samverkan. I fokus står utmaningen att som humanist, tränad i att…
Humanistiska föreningen vid Stockholms universitet har bjudit in Humtank som en del av deras arrangemang Humanistveckan 2021. Under en timme kommer Humtank att presentera sin verksamhet och berätta om humaniora i skolan. Evenemanget sker på plats i Gula villan och är på svenska. Det är gratis för humaniorastudenter och övriga medlemmar i Humanistiska föreningen.
Dagens offentliga diskussioner präglas ofta av tvärsäkerhet och experter förväntas förklara hur det verkligen ligger till. I de flesta stora frågor är det dock inte så enkelt. Det finns alltid ett ”å ena sidan” och ”å andra sidan”. Men hur förmedlar man eftertanke när det förväntas enkla svar? Det är viktigt att kunna tvivla…
Tankesmedjan Humtank tillsammans med Högskolan Dalarnas forskningsprofil Interkulturella Studier (ISTUD) inbjuder till en föreläsning om konsten att berätta med vetenskap med Magnus Linton, författare och journalist (Institutet för framtidsstudier). Vad som är bra är såklart subjektivt men oavsett om vi pratar avhandling, bredare sakprosaverk, tidningsessä, antologibidrag eller bara en vanlig anslagsansökan utmärks en levande text…