Välkommen till Falun och fem seminarier med humanistiska förtecken

Tankesmedjan Humtank tillsammans med Högskolans Dalarnas forskningsprofiler Interkulturella studier och Utbildning och Lärande, samt Högskolans bibliotek inbjuder till seminarier med humanistiska förtecken:

 

Bildning, känsla och tanke – om kalla fakta och passionerad vetenskap
18 september, kl. 13.00-14.30 , Fö 1
Thomas Karlsohn (docent i idéhistoria, Uppsala universitet)

På senare tid har vetenskapen seglat upp som ett motmedel mot populismens fake news och alternativa fakta. Men är det en kostym som forskningen kan fylla? Eller har vi missförstått den akademiska kunskapsbildningens roll? Thomas Karlsohn inleder seminariet med några reflexioner över dessa frågor. Särskilt berör han den humanistiska kunskapens möjligheter.

Språkets makt och språkvetarens ansvar
16 oktober, kl. 15.00-16.30, Bibliotekstrappan, Högskolebiblioteket
Jan-Ola Östman (senior gästprofessor i Interkulturella Studier, Högskolan Dalarna)

En lekman kan kanske tycka att språk är instrument som vi lär oss i skolan – och när vi lärt oss grunderna (på samma sätt som vi lär oss att addera, multiplicera och dividera), har vi det verktyg vi behöver för resten av livet. Men om man ser språk som enkla verktyg, glömmer man bort att det faktiskt är språket som ger kommunikationen inte bara form, utan också betydelse och funktion. Även om varje form har en prototypisk funktion, ger varje kombination av form, betydelse och funktion olika upplevelser för olika personer, i olika kontexter. Genom att bemästra den arsenal av möjligheter språk – både ens modersmål och främmande språk – kan erbjuda, hittar vi nyckeln inte bara till att förändra världen, utan även till att inse hur andra manipulerar och övertalar oss att tänka på ett visst sätt. Jan-Ola Östman diskuterar utifrån detta språkvetarens samhälleliga ansvar både inom högre utbildning och inom samhället i gemen.

Den vetenskapliga monografins ställning
13 november, kl. 10.00-12.00, C339
Aina Svensson (Uppsala UB, Kriterium), Johan Lindgren (Studentlitteratur) och Martin Wincent (Stockholm University Press)

Länge har monografin haft en helt central roll som publikationsform inom humaniora och stora delar av samhällsvetenskaperna och det är nog rimligt att påstå att de i någon mån bidragit till att göra dem till vad de idag är. Men vilken framtid har monografin i en tid som helst tycks fråga efter resultat i punktform, och där antalet publiceringar anses vara ett relevant mått på vetenskaplig kvalitet? Och medför ett delvis förändrat publiceringslandskap att monografin i sig kommer att förändras? Och påverkar det i sin tur de humanistiska och samhällsvetenskapliga disciplinerna själva? För att diskutera dessa och liknande frågor har vi till detta seminarium bjudit in företrädare för förlag, bibliotek och för det relativt nystartade Kriterium, en plattform med syfte att stärka den vetenskapliga monografins ställning i Sverige.

Den högre utbildningen som uppmärksamhetens hemvist. Om vad det innebär att läsa på en högskola
5 december, kl. 10.00-12.00, Bibliotekstrappan, Högskolebiblioteket
Sharon Rider (professor i teoretisk filosofi, Uppsala universitet)

En hel del debatt och även forskning har ägnats åt studenters försämrade läs- och skrivfärdigheter idag jämfört med tidigare generationer. Krav på snabb respons bl a i sociala medier och nutidens tendens att reducera komplexa förhållanden och samband till enkla bilder och tabeller som snabbt kan överblickas och som presenteras som färdiga ”fakta” uppmuntrar dem att skynda på sina tankar för att vara först på att svara, snarare än att svara efter reflektion och saklig övervägning. En av de stora utmaningarna för studenterna i digitaliseringens tidsålder är avsaknaden av träning i att upprätthålla uppmärksamheten.

Tre idéer om det globala. Ett seminarium om den högre utbildningens internationalisering
5 december, kl. 13.00-14.30, Fö 4
Sharon Rider (professor i teoretisk filosofi, Uppsala universitet)  

De flesta lärosäten, av praktiska skäl, ägnar mycket tid och resurser åt internationalisering. Det finns olika former av det ”globala tänkandet”: en handlar om globalisering som framförallt en socio-ekonomisk utveckling. I denna form, är konkurrens (om studenter, forskningsanslag, anseende, mm) det som styr. I en annan form handlar det om en politisk tanke om vilka egenskaper medborgare staten och samhället vill främja och fostra. Det finns även en tredje, äldre idé om ”det globala” som förknippades med universitetet i dess begynnelse, nämligen den om det universalistiska tänkandet. Jag vill prata om hur dessa tre former förhåller sig till varandra, samt påpeka en gemensam nämnare, nämligen, platsens betydelse som utgångspunkt.