Situationen i Medelhavet är inte unik

SVAR TILL HUMTANK: IV

Christian Mühlenbock, Tf. Museichef, Medelhavsmuseet.


 

christian320x320

Christian Mühlenbock

Flyktingkatastrofen på Medelhavet angår oss alla eftersom migrationen från länderna i Afrika och Mellanöstern till Europa kommer att förända vårt samhälle för alltid. Väljer vi att stänga våra gränser, om det nu är möjligt ens med vapenmakt, så kommer vi ofrånkomligen att orsaka ett enormt lidande samtidigt som Europas moraliska kompass (finns det en sådan?) smulas sönder. Väljer vi att istället att öppna våra gränser, får Europas fördelningspolitik göras om från grunden. Är vi redo för det? Ett mellanting mellan dessa motpoler existerar nu men är inte hållbar i längden. Frontex, EU:s gränsmyndighet, beräknar att mellan en halv och en miljon människor står vid Medelhavets strand för att ta sig över till Europa. Enligt UNHCR uppgår antalet registrerade Syriska flyktingar till 4 miljoner. Många är beredda att offra mycket, ibland sina liv, för att skapa sig en framtid inom de gränser som vi betraktar som våra.

I delar av södra Europa är situationen desperat, inte bara för dem som är på flykt utan också för lokalsamhället som ensamt skall hantera den ström av människor vilka söker ett nytt hem. Under mina 15 år på Sicilien har jag ibland, på vägarna om natten, skymtat skuggor av människor på flykt. Idag har skuggorna förvandlats till kolonner som mestadels består av unga män, men också av kvinnor och barn. Ungefärliga beräkningar gör gällande att fler än 170 000 migranter anlände till Sicilien under 2014, vilket är att jämföra med året innan då cirka 50 000 migranter kom resande över havet. I flera kommuner i Siciliens inland, tas varje outnyttjad byggnad i anspråk. Uttjänta skolbyggnader och sjukhusbyggnader, restauranglokaler, hotell och privata bostäder används för att husera alla dem som kommer.

Många av oss på Världskulturmuseerna har ett personligt engagemang. Några har egna erfarenheter av att emigrera, andra bär på släkthistorier som anknyter. I vår professionella roll ingår det att ständigt förhålla oss till migrationsfrågor. En av Världskulturmuseernas styrkor är vår breda och djupa kunskapsbas, som hjälper oss att se flyktigkatastrofen på Medelhavsområdet ur olika perspektiv.

Vi kan tala om ett individperspektiv där intervjuer och berättelser blir ett underlag för migrationens syntax. Vi försöker förstå hur nya kulturer, kunskapssystem och diskurser bildas och hur dessa blir avgörande för att hantera livet på flykt.

Vi talar om det koloniala arvet. Om det faktum att dagens migration delvis grundas i koloniala, asymmetriska maktförhållanden där länderna runt Medelhavet, Afrika och Mellanöstern har varit föremål för Europeisk exploatering.

Vidare uppmärksammar vi ofta att situationen i Medelhavet inte är unik. Den är på många sätt tätt sammanlänkad med det som sker i andra delar av världen. Händelser bortanför horisonten, påverkar också det som sker i Medelhavet. Exempelvis söker sig många muslimska uigurer från Xinjang i Kina till Turkiet i hopp om att få uttrycka sig fritt och utöva sin traditionella religionsutövning. Dagens förtryck av muslimer i Kina sker i anti-terrorismens namn. En negativ inställning till islam legitimerar också det lika akuta tillståndet för rohingya i Kambodja. Människors rörelser mellan Europa och Afrika har sin specifika historia och samtidsutveckling, medan den mellan till exempel Asien och Europa har en annan.

I vårt uppdrag ingår också att, som minnesinstitution, dokumentera det som sker. Dels genom att samla historier från migranterna själva, dels genom kontakt med organisationer och institutioner i Sverige och utomlands som arbetar med migrantfrågor. Flyktingars situation har skildrats i utställningsprojekt, såsom exempelvis i trafficking och destination X vid världskulturmuseet i Göteborg. Etnografiska museets har arbetat med ett begrepp, gränshändelsen (Minh-Hah),) där migranters erfarenheter och risktaganden gestaltades. I Fetish Modernity, också den på etnografiska museet, ingick det fotografiska verket Crossing the line vilket skildrar händelser vid gränsen mellan USA/Mexiko. På Medelhavsmuseet arbetar vi kontinuerligt i vårt programutbud med att erbjuda såväl politiska som sociala, anropologiska och historiska perspektiv på migration.

Slutligen kan jag som arkeolog inte låta bli att dra paralleller till det förflutna. Sedan den moderna människans (homo sapiens) tidiga, (125 000-60 000 år sedan) uttåg ur Afrika har enskilda personer, familjer och ibland hela samhällen utvandrat i sökandet efter ett nytt liv. Migration har alltid haft en avgörande betydelse för hur människligas samhällen har skapas och förändras. Migration är och kommer sannolikt alltid att vara en integrerad del av mänsklighetens historia. De val vi gör idag blir på så vis avgörande för det samhälle vi får imorgon.