Martin Bäcklund: Möjliggör humanistisk fortbildning i näringslivet

Martin Bäcklund skrev i sitt tidigare blogginlägg om en rapport kring högskola och arbetsmarknad från Svenskt Näringsliv. Här fortsätter han sin reflektion utifrån ytterligare två aspekter som blir aktuella i rapporten: vilken funktion humaniora kan ha för fortbildning av anställda inom näringslivet, och de tänkbara geografiska konsekvenserna för lärosätena och näringslivet.

Näringslivets forskningsberedning efterlyser i sin rapport Levererar akademin vad näringslivet behöver? en större samverkan mellan utbildningsväsendet och näringslivet genom så kallad samverkansutbildning. Det är ett förslag där inte minst humanistisk samverkan vore önskvärd. Att möjliggöra fortbildning inom humaniora för anställda inom näringslivet, vore sannolikt till gagn för båda parter. En intressant parallell är satsningen Lärarlyftet. Detta är ett initiativ för att ge lärare möjligheten att via högskolekurser bredda sin kompetens med bibehållen lön under studietiden.

I likhet med lärarlyften skulle anställda inom näringslivet ges möjlighet att läsa befintligt kursutbud, men även mer specialiserade utbildningar. Här skulle humaniora – med till exempel historiska, genusvetenskapliga, språkfördjupande eller mer specialiserade kontextbundna kurser – kunna bistå näringslivet. Dessutom skulle det humanistiska seminarierummet berikas med erfarenheter från en annan värld än den det vanligen rör sig i. Förutom mer specialiserade kunskaper skulle generiska kompetenser vara ett förväntat resultat av fortbildningen, vilket diskuterades mer i föregående blogginlägg.

En ökad differentiering mellan lärosätena kommer ge studenterna högre utbildningskvalitet, menar NLFB vidare i rapporten. Man tänker sig ett ömsesidigt utbyte mellan näringsliv och utbildningsväsende, där det förra ger det senare ekonomiska medel för utveckling, i utbyte mot fortbildning. Det finns dock en fara med att förslaget tar för lite hänsyn till den geografiska aspekten, och att de digitala möjligheterna överskattas.

Ifall den lokalt anknutna småföretagaren inte befinner sig i det önskade lärosätets direkta närhet – och saknar resurser för resor och boende etc. – finns risken att denne inte kan ta del av fortbildningsmöjligheten. I sådana fall kan konsekvensen av en dylik satsning på specialisering av lärosäten resultera i att anställda inom näringslivet i lägre utsträckning vidareutbildar sig, och även att lärosäten geografiskt isolerade från det mer utpräglade näringslivet står utan dessa studenter.

Det betyder även att den enskilda studenten i större utsträckning än idag förväntas anpassa sig geografiskt till önskad utbildning. Lärosätestätheten blir då avgörande för den student som är rädd att välja fel. Dessutom gör ett förtjänstfullt geografiskt läge vissa lärosäten mer attraktiva gentemot näringslivet via större möjligheter till samverkansutbildningar.


Martin Bäcklund är masterstudent i idéhistoria vid Södertörns högskola. Under hösten 2017 gör han en två månader lång praktik på Humtank.