Tidigare under sommaren presenterade Humtank sin andra rapport ”På jakt efter framtidens kompetenser – Om humanioras potential på arbetsmarknaden”.  Rapporten innehåller glädjande resultat för Humtank Student och alla humanister. De kompetenser som anses vara mest eftertraktade är nämligen sådant vi tränar på dagligen på våra humanistiska utbildningar!

År 2013 skrev näringslivstoppen Robert Weil en debattartikel i Dagens Nyheter och kungjorde att vi behöver mer och inte mindre humaniora i samhället. Humaniora är kreativt tänkande och utan kreativt tänkande så stannar samhällsutvecklingen, menade Weil och bedömde att skolväsendet höll på att begå ett jättemisstag genom att nedprioritera humanistiska utbildningar.

Idag kan vi med Humtanks rapport äntligen konstatera att Weil inte är ensam om att se behovet av mer humaniora. I den tillfrågas nämligen sju framstående företagsledare och svenska folket om vilka kompetenser de anser vara viktigast vid nyanställning och på framtidens arbetsmarknad. Svaren de ger är slående enhälliga: kreativitet, förmågan att uttrycka sig i tal och skrift, problemlösning och kritiskt tänkande är oavsett bransch bland de högst rangordnade kompetenserna.

Det här är en attitydförändring som både Humtank och vi i Humtank Student välkomnar. Sverige börjar nu komma ikapp den trend som sedan länge varit så påfallande stark i USA, där näringslivet visar stort intresse för arbetssökande med humanistisk utbildning. Framför allt är det personer med examen inom t.ex. Liberal Arts (en bred och tvärvetenskaplig utbildning) som är mest attraktiva – något som inte är så vanligt att vi studerar i Sverige idag. Viktigare för företagen i USA är att deras anställda har studerat något än inom ett specifikt område, vilket gör att en examen inom högre utbildning inte enbart ses som meriterande utan snarare fungerar som ett ”körkort” som kan räcka för att visa på den arbetssökandes kompetens. 

Å ena sidan är det en generaliserande och något kunskapsfientlig inställning som kan komma att skada även oss studenter som ju ägnar flera år åt att förkovra oss inom ett specifikt område. Å andra sidan kan utvecklingen leda till att den arbetssökandes personliga egenskaper premieras, den så kallade ”emotionella intelligensen” (EQ), som till exempel samarbetsförmåga, kritiskt tänkande och kreativitet. Detta är något som både de svenska och amerikanska företagsledarna hävdar kommer efterfrågas allt oftare på framtidens arbetsmarknad i samband med automatiseringen av yrkesspecifika arbetsuppgifter. 

Sett ur ett näringslivsperspektiv verkar det alltså som att vi humanister bara kan bli vinnare på framtidens arbetsmarknad. Förmågan att uttrycka sig i tal och skrift är till exempel något vi tränar på dagligen i våra utbildningar och som ofta blir betygsgrundande i slutet av varje kurs. Men för att sticka ut bland andra studenter (som ju också tänker kreativt och kritiskt och övar på att uttrycka sig i tal och skrift) måste vi humanister värna kvaliteten och den intellektuella nivån på våra utbildningar. En åtgärd kan vara att införa mer lärarledd undervisning och ökad kontakttid oss studenter emellan, men då krävs det att politiker och universitetsledningar satsar mer pengar på humaniora. 

En av de mest positiva slutsatser som går att dra av Humtanks rapport är att behovet av oss humanister aldrig kommer att försvinna. Tvärtom talar utvecklingen vi ser på arbetsmarknaden just nu för att det är det som vi är bra på – eller åtminstone ofta förvärvar via en utbildning i humaniora – kommer att finnas kvar när alltfler praktiska och tekniska arbetsuppgifter automatiseras. Liksom resten av samhället behöver näringslivet bara mer kunskap om hur människan fungerar för att förstå och anpassa sig efter sina kunder. 

Med det sagt är det inte nödvändigtvis så att svenska företag har samma intressen och vill bidra till utvecklingen som resten av samhället vi vill ha.  Därför är det viktigt att det bedrivs oberoende utbildning och forskning i Sverige, inte minst inom humaniora vars främsta uppgift inte är att matcha efterfrågan på arbetsmarknaden utan komma med analyser och perspektiv som utmanar vårt sätt att tänka. Som oberoende humanister kan vi alltså vara trygga med att våra kompetenser alltid kommer att behövas – oavsett om vi väljer att tro på näringslivets framtidsprognoser eller ej.

 

 


Humtank Student är en gren till tankesmedjan Humtank. Syftet med Humtank Student är att stärka studentperspektivet på det som Humtank engagerar sig i och tillsammans med dem stärka humanioras position såväl inom som utanför de akademiska institutionerna.