I år får Almedalsveckan en ökad aktualitet som en del av valrörelsen. Självklart är Humtank på plats för att presentera våra perspektiv på forskning och samhällsutmaningar. I år har vi dessutom lanserat vår rapport En forskningspolitik för humaniora.
Humaniora är en avgörande del av en samhällsomställning mot kunskapsberedskap. Det faktum att vi står inför multipla och komplexa kriser bör få oss att inse att vi inte kan förutse vilken typ av kunskap som kommer att krävas i framtiden. Det är avgörande för vår förmåga att möta och mota framtidens utmaningar att vi har en bred grundforskning idag; att vi utvecklar kunskapsberedskap. Eftersom vi inte kan förutse vilken sorts kunskap som behövs för att möta kommande kriser, innebär beredskap en bred satsning på forskning inom en stor mängd fält. För att bibehålla en öppen offentlighet är det därutöver viktigt att den kunskap som produceras vid universiteten inte strömlinjeformas.
Med anledning av den senaste forskningspropositionen, där Humaniora lyser med sin frånvaro, vill Humtank lyfta humanistisk forsknings avgörande roll för en fungerande och hälsosam demokrati. Man kan göra tankeexperimentet att föreställa sig en värld där vi inte har kunskap om hur värden skapas och förmedlas i offentligheten, där vi inte talar andra språk än vårat modersmål, där vi inte undersöker hur vår historia har sett ut och hur samhället har kommit att bli som det är. Vi kan försöka föreställa oss avsaknaden av teorier om det goda samhället, eller om vad det är att bedriva politik, eller vad det innebär att vara människa. Ett samhälle där ingen har tränat sig på att kritiskt granska makten, eller lärt sig att jämföra det som sägs i olika nyhetskanaler med de egna erfarenheterna. Ett samhälle där ingen vet vilka rättigheter och skyldigheter de har gentemot varandra. I ett sådant tankeexperiment inser vi snabbt att nedmonterandet av humaniora är detsamma som nedmonterandet av de kunskaper som krävs för att vara en informerad medborgare.
Det vill Humtank motverka. Under Humtanks dag i Almedalen (tisdag den 23 juni) presenterar vi tio konkreta förslag som skall skapa de bästa förutsättningarna för humanistisk forskning. Därutöver lyfter och diskuterar vi viktiga humanistiska perspektiv på relationen mellan vetenskap och politiken.
Bland annat diskuterar vi om Sverige klarar sig utan en forskningspolitik för humaniora. Vi diskuterar vad det innebär för samhället att den nuvarande forskningspolitiken i så hög grad fokuserar på STEM-ämnen, och vad det innebär för Sverige som kunskapsnation om typiskt humanistisk kunskap fasas ut.
Almedalen är i sig en mötesplats för forskare, civilsamhälle och politiker. Men hur skall humanistiska forskare få utrymme att höras i ett allt snabbare mediabrus? När akademisk frihet i allt högre grad definieras av neutralitet eller en stark separation av vetenskap och politik, är det värt att fråga vilka risker det finns med en allt för nära forskningspolitisk kontakt. Samtidigt kan nya möjligheter öppnas om humaniora får en självklar plats i politiskt beslutsfattande.
I den nuvarande forskningspolitiken styrs medel i hög grad om till excellenssatsningar med tydlig inriktning på teknikutveckling och mot kommersialiserbara produkter. Får humaniora plats i ett sådant excellensbegrepp? Och vem tjänar egentligen på excellent kunskap? Kan satsningen på excellens också medföra att folkbildning och grundforskning får stå tillbaka?
Självklart tar vi oss an AI-utmaningen under Almedalsveckan. Det här är ett växande forskningsfält och en het politisk fråga, där humanister redan bidrar med avgörande kunskap i såväl utvecklingen av fenomenet som när det gäller att kritiskt granska utvecklingen. Ett viktigt perspektiv är frågan om vad AI gör med det offentliga samtalet och var demokratisk kunskap skapas idag. Dessutom frågar vi oss om humaniora behöver förändras i relation till AI.
Varmt välkomna till en dag i humanioras tecken!
Gästskribent