Desto fler kockar desto bättre soppa – om vikten av tvärvetenskap

Bild: Moritz Kindler

Den pågående coronapandemin visar tydligt att den medicinska vetenskapen inte räcker till för att lösa krisen. Människan är socialt, historiskt och kulturellt förankrad vilket gör att förståelse för mänskligt handlade och kunskap om hur samhällen är politiskt och ekonomiskt organiserade är nödvändigt för att lösa stora samhällsproblem. Förhoppningsvis leder insikterna om behovet av flervetenskaplig kunskap till att fler tvärvetenskapliga forskningsprojekt startas. Det skriver Marie Gelang, docent i retorik vid Örebro universitet och medlem av Humtank.

Den populäre författaren, psykiatern och vårdföretagaren Anders Hansens bok ”Skärmhjärna” var förra årets mest sålda pocketbok. Han var även värd för förra årets mest lyssnade sommarprat och har varit programledare för teveprogrammet ”Din hjärna”. I en artikel i DN (200302) kritiserar sociologen Johan Alfonsson den förenkling Hansen gör då han hänvisar till evolutionsbiologin som förklaring på våra problem, särskilt den stress och nedstämdhet som är vanlig. Enligt Hansen utgår problemen från våra biologiska kroppar och eftersom vi äger våra kroppar är det upp till individen att lösa problemen. Alfonsson påpekar att i ett sådant resonemang tas individen ur sitt ur sitt sociala sammanhang och måste fixa sin egen tillvaro själv. Han skriver: ”Om vi vill minska stressen i samhället är förmodligen det bästa sättet att reducera pressen i arbetslivet och öka tiden för återhämtning.” Får man tro Alfonsson bör man alltså söka svaren i fler vetenskaper än den biologiska. Människans tillvaro är komplex.

Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning visar att de stora samhällsfrågorna inte kan lösas utan att förhålla sig till människans beteenden och premisserna för beteendet. Det är djupt mänskligt att göra saker tillsammans och för det behöver vi kroppen och den upplevda kunskap som lagras i kroppen. Paradoxalt nog bedrivs parallellt med den humanvetenskapliga forskningen utveckling av artificiell intelligens i motsatt riktning och bort från fysiska möten med andra människor. Exempelvis beskrivs i Dagens Medicin (nr 10/20) ett projekt vid Region Stockholms Centrum för psykiatriforskning i vilket forskarna menar att webbaserad terapi kan ge god hjälp åt personer med lätt ångest. Patienterna ska lösa sina problem genom att läsa och följa manualer i mobilen eller datorn. I samma nummer av Dagens Medicin beskrivs ett annat projekt i vilket människor med social ångest över att tala offentligt får träning med hjälp av Virtual Reality-glasögon (VR). Ett forskarteam med bl.a. professor Per Carlbring vid institutionen för psykologi, Stockholms universitet, ansvarar för projektet. De menar att VR-glasögon är ett relativt nytt sätt att komma tillrätta med psykiatriska tillstånd. Resultaten är inte publicerade ännu. Fobin att tala inför andra människor handlar om att möta människor, kan digitalisering som ökar distansen mellan människor lösa problemen? Forskning som denna torde må bättre av att samarbeta med humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.

All forskning måste inte vara tvärvetenskaplig. En fråga eller ett problem kan ha sin hemvist i ett vetenskapligt fält och beforskas med ett snävt perspektiv för att ge fördjupad kunskap. Samhället blir emellertid inte mindre komplext, inte heller mer begränsat geografiskt vilket blivit uppenbart i samband med coronavirusets utbrott. Framtida problem kommer att vara globala och komplicerade och då måste forskare samarbeta, över ämnesgränser och internationellt.

Många har idag stor tilltro till den tekniska utvecklingen. Det kan då bli humanister och samhällsvetares roll att problematisera och kontextualisera forskningsresultat. Ett exempel är det mångvetenskapliga projekt, under ledning av psykologiprofessorn Lisa Feldman Barrett, i vilket man konstaterar att det är bedrägligt att förlita sig på datorers förmåga att känna igen ansiktsuttryck eftersom en dator inte kan läsa av i vilket sammanhang ett visst ansiktsuttryck visas och det är sammanhanget som ger betydelse åt mimiken, inte uttrycken i sig självt. Det är resultat som fördjupar och komplicerar den forskning Paul Ekman och Wallace V. Friesen ägnade sig åt under 1960-talet. I en studie kopplade de samman specifika uttryck i ansiktet med en specifik känsla, ett kodningssystem kallat The Facial Action Coding System (FACS) som används flitigt i forskning och utbildning. Forskningsresultaten är ofta citerade internationellt. I det tvärvetenskapliga forskningsprojekt som Feldman Barrett (2019) ingår visar resultaten emellertid att det inte går att säkerställa att ett visst uttryck i ansiktet är sammankopplat med en viss känsla. Någon som enligt FACS har ett argt uttryck kan givet sammanhanget uttrycka glädje menar forskarna i projektet. Forskarna lyfter fram betydelsen av tvärvetenskapligt samarbete för att säkerställa komplexiteten i förståelsen för kroppsspråk.

Bild: Alex Kondratiev

Det är inte särskilt svårt att konstatera att ett enskilt vetenskapligt fält inte kan ge förklaringar på de problem vi möter i samhället idag. Biologiska eller naturvetenskapliga idéer om t.ex. lösningar på globala klimatproblem kan inte realiseras om man inte vet hur människor agerar socialt och politiskt. Det krävs förståelse för hur samhället är organiserat, hur människor tänker och upplever omvärlden för att genomföra ett förändrings- och förbättringsarbete. Humaniora och samhällsvetenskaplig forskning breddar och fördjupar förståelsen.

En snäv och enkelspårig forskning löser inte globala utmaningar, kriser och problem som ligger framför oss. Människan är socialt, historiskt och kulturellt förankrad vilket kräver forskning utifrån många perspektiv. Denna insikt leder förhoppningsvis till att vi får se fler tvärvetenskapliga forskningsprojekt i framtiden där humaniora och samhällskunskap spelar nyckelroller.

Marie Gelang, docent i retorik, Örebro universitet

Referenser

Barrett, L.F. et al (2019) Emotional Expressions Reconsidered: Challenges to Inferring Emotion From Human Facial Movements. Psychological Science in the Public Interest, 20, 1-68.

Dagens Nyheter 200302 Johan Alfonsson: Anders Hansens grova förenklingar gör individen skyldig Hämtad 20200305

Dagens Nyheter 200301 Nej datorn kan inte genomskåda ett pokeransikte (och inte du heller) (Maria Gunther) Hämtad 20200305

Dagens Medicin nr 10/20, onsdag 4 mars, s. 17 Träning med VR kan lindra skräck för att tala inför andra (Lotta Fredholm)

Dagens Medicin nr 10/20, onsdag 4 mars, s. 16 Terapi utan terapeut kan ge god hjälp åt fler (Lotta Fredholm)

Ekman, Paul https://www.paulekman.com/facial-action-coding-system/) Hämtad 20200306

Ekman, P., & Friesen, W.V. (1978) Facial Action Coding System: A technique for measurement of facial movement. Palo Alto, CA: Consulting Psychologists Press

Howson, A. (2005) Embodying Gender. London: Sage.