I Svenskt Näringslivs senaste bidrag till ”skuggutredningen” om styr- och resursprinciper för högskolan föreslås en bantad men högprofilerad humaniora. Det blir dock aldrig tydligt i rapporten varför mindre humaniora skulle göra humanister mer attraktiva på arbetsmarknaden, skriver Humtanks Marie Öhman. Med anledning av Pam Fredmans pågående styr- och resursutredning (Strut) har Svenskt Näringsliv tillsatt en…
God samverkan kräver kontinuerligt arbete och innebär mer än ett fokus på praktisk nytta eller omedelbar problemlösning. Humtanks Kristin Zeiler reflekterar över den mycket aktuella frågan hur samverkan ska tolkas och praktiseras i humanistisk forskning. I april 2017 slog Kommittédirektivet Styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten (Dir 2017:46:50) fast att samverkan bör ses som en…
Intresset för genus och intersektionalitet i humaniora och samhällsvetenskap är i första hand frukten av forskares fria val, skriver Fanny Forsberg Lundell, docent i franska och före detta verksamhetsledare i Humtank, i ett gästinlägg apropå den senaste tidens storm kring genusvetenskap. Men diskussionen som förts ger humanister anledning att reflektera över hur vi bäst säkrar teoretisk…
Martin Bäcklund skrev i sitt tidigare blogginlägg om en rapport kring högskola och arbetsmarknad från Svenskt Näringsliv. Här fortsätter han sin reflektion utifrån ytterligare två aspekter som blir aktuella i rapporten: vilken funktion humaniora kan ha för fortbildning av anställda inom näringslivet, och de tänkbara geografiska konsekvenserna för lärosätena och näringslivet. Näringslivets forskningsberedning efterlyser i…
Näringslivets forskningsberedning lyfter ämnesfördjupning och vikten av generiska kompetenser i en ny rapport om högskola och arbetsmarknad. Helt klart finns här beröringspunkter med slutsatserna från Humtanks andra rapport, men flera frågor infinner sig, bland annat om humanioras roll. Martin Bäcklund, praktikant på Humtank, skriver om rapporten i ett gästinlägg. Häromveckan utkom Näringslivets forskningsberedning (NLFB) vid…
Bildning i all ära, men kan den omfattande diskussionen om bildning i akademin skymma sikten för annat? Humtanks Magnus P. Ängsal reflekterar över bildningsbegreppet utifrån ett samtal på årets bokmässa i Göteborg. Sedan några år tillbaka är bildning ordet på mångas läppar, åtminstone i akademin och i kretsar som flitigt deltar i det offentliga samtalet….
Av Jonas Ingvarsson Den gångna helgen bevistade jag Bokfestivalen i Budapest, med anledning av att den ungerska kulturtidskriften Magyar Műhely hade release på ett nummer om svensk experimentell litteratur och kultur från 1960-talet och framåt. I samband med dessa händelser fick jag under en middag tillfälle att träffa akademiker och författare organiserade i det oberoende ungerska författarförbundet Szépírók…
Regeringen betonar vikten av samverkan i sin nya forskningsproposition. Det är ett tveeggat svärd för humanister, som av tradition varit aktiva i det offentliga samtalet, men har mindre andel samverkan med företag och myndigheter, skriver Humtanks talespersoner Fanny Forsberg Lundell och Jonas Harvard. Med sin nya forskningspolitiska proposition (2016/17:50) stakar regeringen ut vägen för de…
av Anna Sofia Rossholm I dag har utredningen om världskulturmuseernas framtid lämnats över till regeringen. Arbetet har omgärdats av farhågor och kritik. Ett flitigt delat exempel är en debattartikel i Svenska dagbladet där Ola Wong riktar in sig på frågan om kulturarv och museipolitik. Wong menar att det sker en stark politisering av kulturarvet…
Den stora och komplexa frågan i rubriken var också titeln på ett samtal jag förde med en kollega på bokmässan i Linnéuniversitetets monter. Mitt svar var påverkat av en bok jag nyligen läst, nämligen The Shock of the Anthropocene: The Earth, History and Us, skriven av de franska historikerna Christophe Bonneuil och Jean-Baptiste Fressoz. Först…
Hur lära sig navigera mellan fakta, ideologi och rent tyckande i det massiva flödet av information? Det är dags att göra filosofi till obligatoriskt gymnasieämne och att låta mindre barn komma i kontakt med grundläggande frågor om kunskapens natur, skriver Fanny Forsberg Lundell. Som mediekonsumenter översköljs vi dagligen av information som är ideologiskt färgad, om…
Humanioraforskarens politiska röst är begränsad i det offentliga rummet. Samhället blir förloraren om inte ”tredje uppgiften” prioriteras bättre, skriver Humtanks Anna Sofia Rossholm utifrån en nyutkommen dansk debattbok om ekologisk humaniora. Förhållandet mellan humanistisk forskning och politisk aktivism har blivit en vattendelare i högskoledebatten. En del hävdar att forskning som angränsar till aktivism undergräver vetenskaplig…
Det är i norr det händer. Under våren dryftas samtidens stora ödesfrågor i en seminarieserie arrangerad av Humtank och Luleå tekniska universitet. Roine Viklund, som anordnar seminarierna, rapporterar. I den gamla posthallen i Luleå sorteras numera ingen post och inga paket expedieras längre. Den vackra byggnaden från 50-talet, som ritades av postens dåvarande chefsarkitekt Lars-Erik…
Inspel till arbetet med nationell biblioteksstrategi I vintras blev Humtank ombedda att komma med ett bidrag till den arbetsgrupp som ska ta fram en nationell strategi för framtidens bibliotek. Arbetsgruppen består av Erik Fichtelius,samordnare samt utredarna Karin Linder och Krister Hansson. Humtanks Jonas Ingvarsson fick i uppdrag att leverera en personlig reflektion kring framtidens bibliotek, en text vi nu…
Jag brukar hävda, och det ganska envist, att humanioras – och Humtanks – uppdrag är att uppmuntra intellektuell instabilitet. Jag kan inte komma på någon som gjort detta bättre än den ungerske författaren Imre Kertész, vars bortgång meddelades oss idag. av JONAS INGVARSSON Efter att Kertész fått nobelpriset 2002 delade man ut hans vittnesskildring…