Begreppet antropocen kan uppfattas som provocerande, både i filosofiskt och politiskt hänseende och hur det ska definieras och förstås är fortfarande en öppen diskussion. Men hur bör egentligen humanister förhålla sig till denna geologiska term? Är det ett begrepp som tvingar humanister att göra upp med sin verksamhet och sin syn på mänsklig exceptionalitet? Den…
Kan bloggande och monografiskrivande vara en fruktbar kombination för humanister? Vilka läsare når man genom respektive kanal? Och vilket värde tillskrivs dessa skilda kommunikationsformer i dagens forskarsamhälle? I ett gästinlägg på Humtankbloggen resonerar historikern David Larsson Heidenblad om skrivande och forskningskommunikation och menar att fler humanioraforskare nog borde ta upp bloggandet! Humanistiska forskare publicerar sig…
Teorin har en given ställning inom humanvetenskaperna. Men enligt film- och medieteoretikern D. N. Rodowick är teori som stabilt koncept en chimär. Han hävdar att teori i modern mening är ett historiskt ungt fenomen – och att vad många förknippar med humanvetenskapligt kunskapssökande bottnar i filosofin. I inledningen av Elegy for Theory (2014) skriver film-…
Från att ha varit en utskälld genre har science fiction alltmer kommit att bli det högteknologiska samhällets uttryck par préférence. I takt med det har också humanistiska och samhällsvetenskapliga forskare intresserat sig för science fiction som kulturellt fenomen. Snarare än att vara en genre som gör anspråk på att beskriva teknik och vetenskap på ett…
I dagarna har Vetenskapsrådet släppt en utvärderande forskningsöversikt av området Humaniora och samhällsvetenskap. I dess inledning konstateras att många av de problem som mänskligheten står inför – klimatkrisen, växande samhälleliga klyftor, migration, etc – kräver humanistiska och samhällsvetenskapliga analyser. Detta är självklart för oss inom Humtank, som länge haft som motto att varje fråga rymmer…
Djupare kunskaper om humanioras historia behövs för att ge en mer nyanserad bild av vilken roll dessa vetenskaper dels har spelat och dels kan komma att spela i framtiden. Det menar Hampus Östh Gustafsson, doktorand i Idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet vars avhandlingsarbete tar ett samlat grepp på svenska humanioradebatter från 1930- till 1970-talet….
Midvintertid är den kallaste och mörkaste tiden av året och det påverkar oss alla på olika sätt, men hur har vi hanterat mörkret genom historien och hur har vår resa från mörker till ljus gått till?
Från humaniora har kritiken mot bibliometrisk utvärdering av forskning ofta varit särskilt hård, skriver Björn Hammarfelt, docent i biblioteks- och informationsvetenskap i ett gästinlägg på Humtanks blogg. Men kan problemen som är förenade med mätning och kvalitetsutvärdering – inte minst för humanioras del – överbryggas i framtiden och i så fall hur? Utvärderingsgapet, en term…
Tankesmedjan Humtank tillsammans med Högskolans Dalarnas forskningsprofiler Interkulturella studier och Utbildning och Lärande, samt Högskolans bibliotek inbjuder till seminarier med humanistiska förtecken: Bildning, känsla och tanke – om kalla fakta och passionerad vetenskap 18 september, kl. 13.00-14.30 , Fö 1 Thomas Karlsohn (docent i idéhistoria, Uppsala universitet) På senare tid har vetenskapen seglat upp…
Också i år finns Humtank närvarande under politikerveckan i Almedalen. Vi har inte mindre än 30 programpunkter från måndag 2 juli till och med onsdag 4 juli. Flagskeppet är förstås måndagsmorgonens seminarium ”Den anställningsbara humanisten – utbildas humanisten för arbetsmarknaden?” med representanter för Uppsala universitet, TCO och Svenskt Näringsliv (B-Huset, Uppsala universitet, Cramérgatan 3). Då…
Frågan om humaniora behöver digitala infrastrukturer är egentligen felställd, skriver Humtanks Isak Hammar i en reflektion från en konferens på temat. Frågan är istället om och hur humanioraforskare arbetar aktivt för att definiera framtidens digitala utmaningar och lösningar. Tillhör traditionell humanistisk forskning det förflutna? Den medvetet provocerande frågan genomsyrade den konferens som årligen anordnas av…
I Svenskt Näringslivs senaste bidrag till ”skuggutredningen” om styr- och resursprinciper för högskolan föreslås en bantad men högprofilerad humaniora. Det blir dock aldrig tydligt i rapporten varför mindre humaniora skulle göra humanister mer attraktiva på arbetsmarknaden, skriver Humtanks Marie Öhman. Med anledning av Pam Fredmans pågående styr- och resursutredning (Strut) har Svenskt Näringsliv tillsatt en…
Intresset för genus och intersektionalitet i humaniora och samhällsvetenskap är i första hand frukten av forskares fria val, skriver Fanny Forsberg Lundell, docent i franska och före detta verksamhetsledare i Humtank, i ett gästinlägg apropå den senaste tidens storm kring genusvetenskap. Men diskussionen som förts ger humanister anledning att reflektera över hur vi bäst säkrar teoretisk…
Vad innebär det att tänka som en humanist? Katherina Dodou, Humtanks representant från Högskolan Dalarna, reflekterar över humanistiska perspektiv och högre utbildning. Svar på frågan om humanioras värde knyter ofta an till värdet av humanistiska tankesätt och perspektiv. I sådana svar skriver man inte endast fram humanioras studieföremål som värdefulla att undersöka: föremålen för mänskligt…
I Finland står humanister i startblocken för att grunda en motsvarighet till Humtank. Nyligen anordnades symposiet ”Humanistic think tank: From talk to action” i Helsingfors, och Jesper Enbom från Humtank medverkade. Här reflekterar han över läget för humaniora i Finland. Betydande budgetnedskärningar, tal om att forskningspolitiken ska vara inriktad på innovationer och en offentlig debatt…
Samhället behöver humanistiska kunskaper. Humaniora behöver nå ut i samhället. Därför utdelar tankesmedjan Humtank för femte året i rad Humtankpriset till en akademiker eller grupp av akademiker som på ett förtjänstfullt sätt synliggjort humanioras betydelse i samhällslivet och offentligheten. Årets pristagare ska vara en person eller grupp av personer som på ett innovativt sätt har…
Välkomna till ett symposium om sakprosa, kunskapsförmedling och offentlighet. Mycket energi ägnas i dag åt att diskutera hur vi ska avslöja och förhindra spridningen av desinformation, konspirationsteorier och ”alternativa fakta” på internet. Men även om det är viktigt att medborgarna har tillgång till vederhäftig och snabb information riskerar fokusering på källkritik och faktakoll att skymma…
Humtank kommer att delta i workshop om humanistisk infrastruktur i Stockholm förmiddagen 18 oktober 2018. Alla intresserade är välkomna att delta. Workshopen är organiserad av en arbetsgrupp med humanistiska lärare/forskare med stöd från Riksbankens Jubileumsfond. Workshopen syftar till att: lyfta frågan om humanistisk infrastruktur både akademiskt och policymässigt, presentera en ny rapport om humanistisk infrastruktur,…