Meny
    Blogg

Bara tomma ord? Språkvetenskapliga perspektiv på värdegrundstexter

Catharina Nyström Höög, professor i svenska vid Högskolan Dalarna, har tillsammans med kollegan Anders Björkvall, professor i svenska vid Örebro universitet, just avslutat ett forskningsprojekt om statliga myndigheters värdegrunder finansierat av Riksbankens jubileumsfond och bloggar här om sina reflektioner utifrån projektet. Värdegrundsarbete har debatterats av och till under 2000-talets första decennier. I flera fall då…

    Blogg

Evidensparadigmet

Evidens har blivit ett allt trendigare ord inom många sektorer. Det talas om evidensbaserat ledarskap, evidensbaserad personaladministration (HR), evidensbaserat lärande, ja, rent av om evidensbaserad politik. Men som med alla trender finns ett behov av reflektion, då det annars finns en risk att barnet kastas ut med badvattnet. I det följande anlägger idéhistorikern Kristian Petrov…

    Blogg

Coronakrisens tidsskalor

I vilka tider lever vi? Coronakrisen visar att vi lever i en kort och intensiv tid, men samtidigt också i en lång och närmast cirkulär tid. Vi letar tidsramar för att förstå pandemier, miljöproblem och demokratins kris. Staffan Bergwik, professor i idéhistoria vid Stockholms universitet, menar att klämda mellan det korta och det långa bör…

    Blogg

Vad kan science fiction lära oss om pandemier?

Covid-19-pandemin skapar osäkerhet hos allmänheten och åsikterna om hur myndigheterna ska agera har varierat från kraftig kritik till hyllande. I spekulativ fiktion har epidemier och pandemier av olika slag varit ett av många teman under en längre tid. Genren kan uppvisa kusliga likheter med vår tid, menar barnlitteraturforskaren Helene Ehriander vid Linnéuniversitet och Humtanks Michael…

    Blogg

Historiska perspektiv på svensk krisberedskap

Sällan har ett samhälles civila beredskap varit så i fokus som nu. Ett samhälles krisberedskap, som under lång tid diskuterats som en teknisk budgetfråga har visat sig i högsta grad vara sammanflätad med ett lands politiska traditioner, kultur och historia. Denna veckas gästbloggare, Peter Bennesved, doktorand i idéhistoria reflekterar över Coronakrisens historiska kopplingar. Är det…

    Blogg

Humanistisk kunskap och pandemier

Tio år efter svininfluensan har vi en ny pandemi. Britta Lundgren professor emerita i etnologi diskuterar coronaviruset och Covid19 i relation till ett tidigare forskningsprojekt. Vilka verkligheter är vi nu beredda att se och vilka kan ges förståelse- och förklaringsvärde? Här har humanistisk forskning mycket att bidra med.  Mer än någonsin befinner vi människor här…

    Blogg

Humanioras pluralistiska publiceringslandskap är dess styrka

Hur publicerar sig egentligen humanister och med vilka konsekvenser? Vad har publicering med humanioras värde att göra?  Med anledning av en inställd konferens lyfter Humtanks Isak Hammar några reflektioner om det svenska humanistiska publiceringslandskapet. I dessa coronatider avbokas akademiska konferenser och workshops på löpande band. Ett exempel är en konferens om publicering som jag och…

    Blogg

Desto fler kockar desto bättre soppa – om vikten av tvärvetenskap

Den pågående coronapandemin visar tydligt att den medicinska vetenskapen inte räcker till för att lösa krisen. Människan är socialt, historiskt och kulturellt förankrad vilket gör att förståelse för mänskligt handlade och kunskap om hur samhällen är politiskt och ekonomiskt organiserade är nödvändigt för att lösa stora samhällsproblem. Förhoppningsvis leder insikterna om behovet av flervetenskaplig kunskap…

    Blogg

Humaniora – golv, tak eller byggmaterial?

Vilken roll spelar humaniora i universitetets helhet? Hur har värderingen av humanistisk forskning och undervisning sett ut historiskt? Varför har området så ofta fått spela rollen av utanförstående samhällskritisk instans? Thomas Karlsohn resonerar kring dessa frågor med utgångspunkt i ett klas­­siskt universitetspolitiskt debattinlägg som snart utkommer på sven­ska. Det finns en välkänd metafor för de…

    Blogg

Bildning eller kommunikation: humanistisk och samhällsvetenskaplig kunskap i skolans svenskämne

Hur ser det egentligen ut med de humanistiska ämnena i den svenska skolan? Under 2020 har Humtank valt att koncentrera sig på just den frågan. Peter Degerman, Mittuniversitetets representant i tankesmedjan inleder med en reflektion om litteraturvetenskapens plats i gymnasieskolan. För att försvara humanistisk kunskapsbildning i svenskämnet bör de möjligheter som litteraturen erbjuder tas till…

    Blogg

SKBL 2.0 är på väg

Svenskt kvinnobiografiskt lexikon lanserades våren 2018 och samma år belönades Maria Sjöberg och Lisbeth Larsson med Humtankpriset för sitt arbete med att synliggöra kvinnor och deras insatser i svensk historieskrivning. Nu har ytterligare medel erhållits för att fortsätta detta viktiga arbete och Maria Sjöberg berättar i detta blogginlägg om det fortsatta arbetet. För ett och…

    Blogg

Humaniora + pedagogik = sant?

I kritiska diskussioner om pedagogisk fortbildning för universitetslärare dras gärna en skarp gräns mellan humaniora och pedagogik. Men ur ett historiskt perspektiv har de båda fälten något gemensamt. Det framhåller utbildningsfilosofen Gert J. J. Biesta, som betonar vikten av att diskussionen kring utbildning förblir knuten till en humanistisk tanketradition. Länge ansågs lärardugligheten på universiteten hänga…

    Blogg

”The Centre Must Fall”: Tankar om global humaniora

På Humtanks blogg har det tidigare rapporterats om det framväxande forskningsfältet History of Humanities. I det här gästinlägget ger Hampus Östh Gustafsson en skildring av de diskussioner som nyligen fördes om fältets globala möjligheter och utmaningar vid en konferens i Kapstaden. Sydafrikas konfliktfyllda historia gav en särskild inramning och det visade sig snart att det…

    Blogg

Humanioras nya berättelse: Om vikten av att synliggöra den ”dolda humanioran”

Humaniora har numera en uttrycklig plats i arbetet med vår tids globala utmaningar. Men den rollen är egentligen relativt ny. Många gånger har humaniora snarare dolts i forsknings- och kunskapspolitiska kontexter. Genom att gå bortom det politiska samtalet och istället empiriskt studera humanistisk kunskapsproduktion i praktiknära miljöer går det att få en bättre bild av…

    Blogg

Att relevantgöra humaniora

Humtank har fyllt 5 år och firade detta med ett evenemang i november på Medelhavsmuseet i Stockholm. Efter fem år i forskningspolitiken har tankesmedjan Humtank blivit en naturlig samtalspartner när det gäller att lyfta det humanistiska perspektivet i de stora samhällsfrågorna. En central och ständigt återkommande fråga har förstås varit humanioras roll och relevans i…

Humtank i sociala medier