Meny
    Humtankar

Klara Müller: Att kulturministern väljer att kalla sig litteraturvetare visar på den humanistiska kunskapens status

Varför vill kulturministern kalla sig litteraturvetare? En färsk undersökning visar att tre av tio inte har förtroende för humaniora som forskningsområde – för att de helt enkelt inte vet vad humaniora är eller vad humanister gör. Vi behöver därför fler, inte färre, som beskriver den humanistiska kunskapens praktiska betydelser. Klara Müller, doktorand vid avdelningen för…

    Humtankar

Fredrik Bertilsson: Humanistisk torka: Nya beredskapsproblem och humanioras betydelse

Betydelsen av humaniora, och av att den närmare integreras med andra vetenskapsområden såsom medicin och naturvetenskap, har på senare år lyfts fram som en viktig kugge för att lösa de stora problem som det moderna samhället står inför vad gäller klimat, miljö och dess konsekvenser. Fredrik Bertilsson, en idéhistoriker med inriktning mot policyforskning som driver…

    Humtankar

Eugenia Perez Vico: Fram med humanisters föreställningar om samverkan!

Humtank släppte nyligen rapporten Humaniorastrategier i Sverige, som handlar om lärosätenas strategiska arbete med och tänkande kring humaniora. Under hösten och våren har vi bett några forskare och skribenter att kommentera rapporten utifrån sina perspektiv. Här tar sig Eugenia Perez Vico an frågan om hur humanister kan formulera strategier som erövrar samverkansbegreppet. Perez Vico är…

    Humtankar

Olle Josephson: Men glöm inte skolan – eller svenskan!

Humtank släppte nyligen rapporten Humaniorastrategier i Sverige som handlar om lärosätenas strategiska arbete med och tänkande kring humaniora. Under hösten och våren har vi bett några forskare och skribenter att kommentera rapporten utifrån sina perspektiv. Näst på tur är Olle Josephson, språkprofessor vid SU, språkkrönikör för SvD och tidigare chef för Språkrådet. I sin kommentar…

    Humtankar

Sverker Sörlin: Det strategiska med strategier

Humtank släppte nyligen rapporten Humaniorastrategier i Sverige där vi diskuterar hur lärosäten tänker strategiskt kring humaniora. Vi argumenterar för behovet av ett stärkt strategiskt tänkande, ett tänkande som går djupare än de tomma formuleringar som strategidokumenten ofta reproducerar. Vi ställer också några frågor om vad ett sådant tänkande kan innebära. Under hösten och våren har vi…

    Humtankar

Jonas Harvard: Fläsket är dyrt! Inflation och medier, förr och nu

De historiska perspektiven ligger alltid där och lurar, som en bakgrund. Men vilken mekanism är det som flyttar in dem i nuet? I detta inlägg reflekterar mediehistorikern Jonas Harvard över parallellerna mellan inflationen under första världskriget och dagens ekonomiska utmaningar. Historiker är ofta skeptiska till att vi kan lära oss av historien. Med rätta, kan…

    Humtankar

Humanister i offentligheten

Visan om hur humaniora är onyttigt jämfört med andra hårdare och ekonomiskt mer mätbara kunskapsområden har vi hört många gånger. Vi humanister tror förstås på vårt eget existensberättigande, men kanske är vi inte alltid bra på att artikulera det. Den svenska efterkrigstiden ses ofta som en period definierad av ett rationellt kunskapsideal som prioriterade andra…

    Humtankar

Bör humanister twittra?

Under det senaste året har jag kommit att profilera mig allt starkare på Twitter. Är detta något som vi humanister bör göra? Jag ska här reflektera lite kring mina erfarenheter av att bedriva historisk källkritisk granskning och folkbildande verksamhet i detta medium. I mars 2021 blev jag mer eller mindre utmanad av Aron Flam att…

    Humtankar

Minnesord över Lisbeth Larsson

”Ännu en lysande stjärna har gått oss förlorad. Lisbeth Larsson, outsägligt saknad, som knivskarp och kraftfull kollega och som varm och trofast vän.” Så skrev Johan Fornäs på Facebook den 18 oktober 2021, två dagar efter Lisbeth Larssons frånfälle. Fornäs slutsats är också min, en uppfattning som jag delar med många. Lisbeth Larsson, Humtanks pristagare…

    Humtankar

Humanistiska utbildningar nedläggningshotade i Gävle

Ledningen för Högskolan i Gävle är på väg att lägga ned humaniora helt. Men några demokratiska konsekvensanalyser har inte gjorts, skriver Jan Sjölund, utbildningsledare för en av de nedläggningshotade utbildningarna. Nu sker den analysen istället inför öppen ridå i en regional mediestorm till försvar för humaniora som är på väg att utvecklas till en riksangelägenhet….

    Humtankar

Vi behöver ord för att tala om hållbarhet

Språkrådets Linnea Hanell skildrar terminologiskt arbete som ett område där humanister bidrar till en hållbar samhällsutveckling. Hon betonar vikten av texter och samtal om hållbarhetsfrågor, och lyfter särskilt ordens roll i omställningen – hållbarhet i termer av termer. Därmed exemplifierar hon också ett praktiskt arbete som sker utanför universiteten, men som grundar sig i en…

    Humtankar

Specialpedagogik och humaniora

När jag för några år sedan lämnade min tjänst som specialpedagog på en gymnasieskola med teknisk inriktning för att doktorera inom didaktik och flerspråkiga elevers litteracitetsutveckling blev jag tillfrågad av skolans rektor om jag inte kunde komma tillbaka och berätta för eleverna om hur det är att forska inom humaniora. Inte hur vardagen ter sig…

    Humtankar

Vikten av digital humaniora

Den 16–17 november 2021 arrangerade Humlab konferensen Digital Transformations: The Humanities in Challenging Times. Vi lever i en tid av omställningar i stort och smått både vad gäller människors vardagspraktiker, sociala relationer och gemenskaper, såväl som på politiska och ekonomiska plan, men också vad gäller klimat- och hållbarhetsfrågor. Vilken relevans har digital humaniora här och nu och i den framtid som väntar?…

    Humtankar

Glädjen och raseriets estetik: Fridays for Futures affektiva uttryck

Klimatrörelsen Fridays for Future är inte bara ett politiskt fenomen som samhällsvetarna bör försöka förstå, utan den består också av en ung generation som brottas med frågor om världslig förändring. För att förstå rörelsens kreativa och existentiella uttryck behövs filosofiska, estetiska och retoriska perspektiv på barns aktörskap och deras berättelser om att växa upp i…

    Humtankar

Arvet efter HUMEÅ

Den 1 juli tillträder Christer Nordlund som dekan för humanistiska fakulteten vid Umeå universitet. I detta inlägg blickar han tillbaka på fakultetens framväxt och resonerar om det både lockande och hopplösa med att detaljplanera akademisk verksamhet. Det var inte givet att Umeå universitet skulle ha en humanistisk fakultet. Anledningen till det var en oro för…